Syftet med studien är att göra en komparation mellan två länders, Sverige och Japans, syn på lek och lärande genom frågeställningen; Hur skildras lek och lärande i läroplan och i förskolverksamhet i Japan och Sverige? Hur stimulerar den fysiska miljön till lek och lärande utifrån ett pedagogiskt perspektiv?.Bakgrunden till undersökningen är att få en ökad förståelse för hur pedagogerna i de olika länderna arbetar med lek och lärande och hur de arbetar med den fysiska miljön och läroplanen för att få in de två begreppen, då detta är relevant för vår kommande yrkesroll.Metoden har varit en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med pedagoger och observationer. Intervjuerna och observationerna har sedan analyserat och kopplats till litteraturen.Studien visar att synen på lek och lärande var ganska liksinnad, då båda länderna har leken som det centrala i verksamheten. Största skillnaden är den fysiska miljön; där utformningen i den japanska förskolan påminner mer om ett klassrum, medan den svenska förskolan har en mer hemlik miljö. Båda länderna utgår efter en läroplan men där den svenska förskolan använde läroplanen mer öppet i verksamheten medan den japanska förskolan använder den mer långsiktigt och inte lika aktivt..

 This essay is a study of whether Japan is secularized on an individual level or not. It is written with the aim of examining if secularization on an individual level has taken place in Japan, and if so, is it possible to make a comparison to Europe and the USA.Key words: Japan, Secularization.

Uppsatsen handlar om olika uppfattningar och antaganden om hur japaner fungerar i arbetslivet. De tre uppfattningar vi undersöker vilket stöd de har i statistiken och litteraturen i denna uppsats är:1. Anställda i Japan arbetar mer än svenskar.2. Anställda i Japan är lojala och stannar längre hos arbetsgivaren3. Anställda i Japan blir befordrade efter anställningstid, ej kompetens.Det vi har kommit fram till är att anställda i Japan arbetar mer än anställda i Sverige.

The purpose of this essay was to compare the Swedish and the Japanese pension system and see if there were any big differences or similarities. I was looking for answers to such questions as if the systems were modelled with the problematic demographic situation in mind and also how these two countries had tried to manage the problems. Path dependency was also a central conception when I studied the reforms of the two pension systems. I mainly used literature and Internet sources in my study. There were many books on the Swedish pension system and the debates that had been going on since the 80's.

Detta arbete har jämfört penningpolitiken som bedrevs i Japan under 90-talet och början av 00-talet med den situation som Sverige stod inför i början av 2015. Syftet var att klargöra i fall Sveriges riksbank hade något att lära från situationen i Japan och utreda om Sverige befann sig i en likviditetsfälla. Arbetet har haft en kvalitativ forskningsstrategi med makroekonomisk inriktning och använt sig av en komparativ forskningsdesign. Data samlades in genom en litteraturstudie. Avgränsningar till att endast behandla penningpolitiken irespektive land gjordes samt att fokusera på BNP, ränta och inflation.

Technological advancements in information and communication technologies (ICT) have resulted ina need to use ICT in schools. Sweden has actively promoted ICT in schools since the early 1980's.In Japan, 1994 saw the government's first step towards active promotion of ICT in education. In thisstudy, we have compared the strategies used to promote the use of ICT in elementary and secondaryschools in Sweden and Japan. Our findings suggest that a similar 3-step approach was used in bothcountries: 1, infrastructure; 2, effective use of ICT; 3, implementation of ICT. A significantdifference was found in the way the two countries planned their strategies.

Japan är en av Sveriges viktigaste exportmarknader och en av de största ekonomierna i världen. Det finns en lång historia av handel mellan länderna och de flesta stora svenska företag finns representerade i Japan. När svenska företag som tidigare inte varit inblandade på den japanska marknaden ska etablera sig i Japan möts de av kulturella skillnader som kan komma att påverka de beslut som fattas, på grund av bristande kommunikation och förståelse. Kultur är ett samlingsnamn för de mönster av tankar, känslor och sätt att agera som människan lever efter, och även om företag skulle välja att etablera sig i ett grannland, så skulle det ändå mötas av kulturella skillnader. I dessa sammanhang talar vi om den så kallade psykiska distansen, som kom att uppstå ur Uppsala-modellen, som Johanson & Vahlne (1977) presenterade. Den psykiska distansen förklarar att det är inte bara den fysiska distansen som påverkar utlandsetableringar, utan även den upplevda, i form av kulturella skillnader, språk och liknande. Ur ett internationaliseringsperspektiv och med hjälp av Geert Hofstedes (2011) kulturdimensionsteori fastställer denna uppsats de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Japan, med fokus på de skillnaderna i affärskultur. Utifrån de kulturella skillnaderna presenteras och diskuteras hur svenska företag ska etablera sig i Japan genom ett antal olika etableringsstrategier, som Kogut & Singh (1988) och andra forskare visat påverkas av kulturella skillnader. De slutsatser som detta arbete kunnat fastställa är att det finns stora kulturella skillnader mellan Sverige och Japan i alla de fyra dimensioner av kultur som Geert Hofstede (2011) utvecklade.

This thesis deals with the characterization of Japan and Japanese people by Swedish travelers during the Meiji period. It seeks to answer what aspects of Japanese people two Swedish travelers chose to highlight, and how these aspects were presented in their travelogues. This thesis also has a second aim. By applying Edward Said?s theory of orientalism, it wants to answer if Swedish travelogues were influenced by western 19th century ideas of colonialism and imperialism.

Syfte: Syftet med denna studie är att jämföra entreprenörskap i Sverige och Japan och att få en förståelse för varför så olika länder båda har så lågt entreprenörskap. Jag har valt att avgränsa mig till data hämtade från GEM 2007.Metod: I detta arbete gör jag en jämförelse av entreprenörskap i Sverige och i Japan som jag gjort genom att införskaffa sekundär data från en rapport från GEM 2007. I detta arbete har mitt förhållningssätt främst varit abduktivt.Teoretiska Perspektiv: Wennekers (2006) har undersökt den U-kurva som uppstår när man studerar entreprenörskap i relation till ekonomisk utveckling. Länder tenderar att gå från en hög nivå av entreprenörskap till en låg nivå när man går från bondeekonomi till industriell ekonomi för att sedan öka igen när länder nått en avancerad nivå av ekonomisk utveckling. Trots dessa samband så skiljer sig länder fortfarande mycket åt när det kommer till entreprenörskap och förändringarna verkar vara ihållande.

Detta arbete har jämfört penningpolitiken som bedrevs i Japan under 90-talet och början av 00-talet med den situation som Sverige stod inför i början av 2015. Syftet var att klargöra i fall Sveriges riksbank hade något att lära från situationen i Japan och utreda om Sverige befann sig i en likviditetsfälla. Arbetet har haft en kvalitativ forskningsstrategi med makroekonomisk inriktning och använt sig av en komparativ forskningsdesign. Data samlades in genom en litteraturstudie. Avgränsningar till att endast behandla penningpolitiken irespektive land gjordes samt att fokusera på BNP, ränta och inflation.

Beslut förekommer dagligen och är en pågående process i alla företag världen över. Beslutsprocessen kan ta form på olika sätt och det beror framförallt på hur ett lands kultur ser ut. Vårt syfte med denna uppsats har varit att studera kulturens inverkan på beslutsprocessen i japanska respektive svenska företag. Undersökningen beskriver respektive lands beslutsprocess. Utifrån detta har vi sedan studerat fem olika kulturella aspekter som påverkat beslutsprocessen, samt gjort en jämförelse mellan länderna.

Det senaste decenniet har matematikundervisningen i Japan fått mycket uppmärksamhetför dess annorlunda och unika sätt jämfört med västerländska motsvarigheter. Dennaundersökning jämför matematisk problemlösning mellan Sverige och Japan. Treundersökningsmetoder användes: analys av läromedel, lektionsobservation ochelevlösningsanalys. Under de svenska lektionerna arbetar eleverna ofta enskilt medmånga uppgifter, då de samtidigt lär sig matematiska begrepp och lösningsprocedurer.På det sättet skaffar sig högpresterande elever en självsökande problemlösningsförmåga.Eleverna föredrar att använda konkreta metoder vid problemlösning. De japanskalektionerna däremot fokuserar mest på genomgångar av nytt stoff med ett fåtal problem.Klassdiskussioner om olika lösningsmetoder ger eleverna en djupare bild av problemen.Elever arbetar med algebra i större utsträckning och är vana vid att uttrycka sig påmatematiskt korrekt språk.

Västvärlden och Japan har sedan år 1869 haft en ömsesidig inverkan på varandra. De senaste åren har den japanska kulturen kommit att influera många länder i väst mer än tidigare, däribland Sverige. Den japanska trädgården är en av influenserna och det syns bland annat i privata trädgårdar och i plantskolekataloger. Denna uppsats är en studie av hur man i Sverige använder sig av den japanska trädgården. Syftet är att genom besök i japanska trädgårdar i Japan och Sverige ta reda på hur man har valt att gestalta den japanska trädgården i Sverige. Jämförelsen utförs genom litteraturstudier och platsstudier. Litteraturstudierna skapar en förståelse för vad en japansk trädgård är och vad den har för betydelse.

Bakgrund och problem: Det blir allt vanligare i dagens globaliserade värld att flerastora företag söker sig utanför sina nationsgränser för att växa på nya marknader.Detta medför då en rad utmaningar inom ekonomistyrning när man skall etablera sig ifrämmande länder. I vår studie har vi fokuserat oss hur japanska företag medverksamhet i Sverige tillämpar och anpassar sitt belöningssystem till svenskaförhållanden. Belöningssystem är generellt annorlunda i Japan i jämförelse medSverige, vi vill då öka förståelsen hur belöningssystem som styrinstrument skiljer sigmellan dessa två länder. Genom att intervjua människor verksamma i Sverige medjapanska rötter och stor erfarenhet från den japanska arbetsmarknaden kan viinförskaffa lärdom om hur man vill bli belönad och hur de uppleverbelöningssystemets roll som styrmedel och vad som motiverar anställda att prestera.Syfte: Syftet med den här studien är att skapa en ökad förståelse för hurbelöningssystem är utformade i japanska företag och i vilken utsträckning de anpassastill svenska förhållanden samt vad som motiverar anställda att prestera i Sverigerespektive Japan?Metod: En kvalitativ undersökningsmetod har genomförts, riktad till tre expertintervjuer vid två japanska företag.

The relationship between China and Japan has historically been problematic and, in some ways still is. One of the issues where both of the states cannot agree on is the island dispute. While both states are claiming sovereignty over the island and there do not seem to be an ending to it in the near future. If the island dispute continues to escalate it could have a negative impact in the Asian region and eventually rest of the world as well. However due to the complexity of the dispute a deeper knowledge is needed and a mutual understanding is needed.